Flenmo Egendom har sedan många år varit semin- och mottagarstation inom såväl trav- som halvblodsaveln samt även seminerat många ston av andra raser. Sedan ett par år tar vi inte längre emot ston utifrån utan seminerar endast egna och helårsuppstallade ston med färsk transporterad eller fryst sperma.

Texten på dessa sidor ligger kvar som en informationskälla för intresserade.
För kontakt med närmaste seminstation rekommenderar vi ett besök på >> HINGSTKATALOGEN.SE eller SPRANGRULLA.SE (SWB)

Betäckningsrutiner

Stoets brunstcykel & inseminationsrutiner

Under vår- och sommarsäsongen är normala brunster vanligtvis 5-7 dagar långa med 16-19 dagars mellanrum. På stuteriet undersöks stona under brunsten av veterinär med ultraljud, vanligtvis måndagar, onsdagar och fredagar. Man kontrollerar då livmodern, äggstockarna och följer utvecklingen och mognaden av folliklarna (äggblåsorna).  En mogen äggblåsa är ofta >4 cm i diameter och mjuk. Vid ovulation (ägglossning) spricker äggblåsan och ägget vandrar ner i äggledaren där det kan befruktas. Där ägget släppt från äggstocken bildas en så kallad gulkropp (corpus luteum) som producerar hormon. Den ses vid ultraljudsunderskning som ett tecken på att ägglossning skett.

När stoet ska insemineras bestäms alltså med ledning av hur äggen utvecklas och med hänsyn till när det är möjligt att få transportsperma eller om hingsten finns på stuteriet. Sperman som används vid insemination blandas med spädningsvätska som gör att den klarar transport i kyllåda och vanligtvis kan leva 2-3 dygn efter insemination. Fryst sperma är också spädd men har betydligt sämre överlevnad efter upptining. Den måste man inseminera tätare inpå ägglossning, helst inom 4-6 timmar. Därför måste ston som insemineras med fryst sperma kontrolleras oftare av veterinären, under högbrunst flera gånger per dygn.

När det gäller färsk sperma, försöker man oftast inseminera stoet strax innan ägglossning, med målet att sperman ska vara så färsk och motil som möjligt när ägget är redo för befruktning (efter ovulation). Ibland dröjer ägglossningen och man får då inseminera fler gånger under samma brunst. Det är möjligt att med hjälp av hormonläkemedel styra tidpunkten för ägglossningen men det är även många andra faktorer som spelar in och alla ston svarar inte på hormonbehandling.

Det befruktade ägget vandrar sedan sakta ner genom äggledaren och når livmodern först efter några dygn, varför det är möjligt att t.ex. skölja livmodern efter insemination och ägglossning.

Dräkig eller ej ?

Ungefär 14 dygn efter ägglossning kan man med ultraljudsundersökning se om stoet blivit dräktigt. Ibland kan fosterblåsan i livmodern ses redan på dygn 12, men säkrast är att dräktighetsundersöka runt dag 14-16.

Om två ägg blivit befruktade och stoet bär tvillingar, är det ibland möjligt att "klämma sönder" den ena fosterblåsan så att bara den andra fortsätter att växa och utvecklas. Det förutsätter dock att fosterblåsorna inte ligger för tätt inpå varandra. Tvillingdräktigheter kan ibland vara mycket svåra att upptäcka, därför förs noggranna journalanteckningar så att ston med "tvillingrisk", det vill säga ston som ovulerat flera ägg samtidigt, kan undersökas extra noga.

Skulle stoet inte vara dräktigt vid ultraljudsundersökning runt dag 14 kommer hon vanligtvis in i en ny brunst inom några dagar och man får göra ett nytt försök. Att ett sto går om - det vill säga ej är dräktigt och måste insemineras igen - är inte ovanligt och har oftast helt naturliga orsaker. Skulle stoet gå om upprepade gånger får man gå vidare och utreda möjliga orsaker.


Dräktighetsresultat

Det finns naturligtvis många anledningar till att ett sto inte blir dräktigt och hur lätt stona blir dräktiga är ofta mycket individuellt. Hingstens fertilitet och hur väl man lyckats tajma inseminationen i förhållande till ägglossningen, är självklart avgörande fakturor. Olika typer av stress hos stoet och nivån på hennes egen hormonproduktion kan också påverka. För vissa ston tar det t.ex. längre tid innan de kommer igång med ordentliga brunster på våren.

En faktor som kan påverka stoets möjligheter att bli dräktigt, är om det finns en infektion/inflammation i livmodern. För att undersöka detta kan man ta ett prov från livmodern och göra en bakterieodling. Vid omlöp eller misstänkta fynd vid ultraljudsundersökning, kan provtagning vara ett bra hjälpmedel. En odling kan visa vilka eventuella bakterier som finns i  livmodern och vilken antibiotika som är effektiv att behandla med. Stoet kan behandlas genom sköljning av livmodern, ibland läggs antibiotika in direkt i livmodern men stoet kan även behandlas med lämplig medicin via munnen eller med injektioner.

Varje år är det några ston som inte blir dräktiga, trots upprepade försök. Ofta går det bra året därpå men tyvärr finns det individer som inte kan bli dräktiga eller inte klarar att bära fram ett foster. Det finns inga garantier för att ett sto ska kunna bli dräktigt, men man kan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje enskild individ.

Oftast är det något sämre dräktighet vid insemination med transportsperma (TAI), jämfört med färsk sperma (AI) när hingsten finns på suteriet. Hingstarnas fertilitet och dräktighetsresultat varierar och vissa hingstar fungerar bättre än andra med transportsperma.

När det gäller fryst sperma, är dräktighetsresultatet generellt sett ytterligare något sämre jämfört med färsk/transporterad sperma och det är inte alla ston som är lämliga att inseminera med fryst sperma. Eftersom det krävs tätare undersökningar, är det även dyrare semin/veterinäravgift för insemination med fryst sperma. Rådgör gärna med hingsthållaren och seminstationen om vad som kan fungera bäst för just Ditt sto!


Tiden på stuteriet

Hur länge stoet vistas på seminstationen varierar mycket. Vissa ston kommer enbart för undersökning och insemination under brunsten men oftast stannar stoet kvar på stuteriet tills hon är konstaterat dräktig. Många ston stannar tills de är konstaterat dräktiga efter 40 dygn.

Mellan dag 20 och 40 skall fosterblåsan fästa i livmoderväggen, det kallas ibland för "den kritiska perioden". Under denna period bör stoet inte utsättas för onödig stress eller kraftig ansträngning. Därför kan det vara lämpligt att undvika längre transporter under just dessa dagar, framför allt om stoet är lättstressat.  

Ston som kommer till Flenmo för insemination, går tillsammans i små grupper i automatbevattnade beteshagar och tillskottsfodras med hö och kraftfoder efter behov. För att undvika onödig stress, försöker vi i möjligaste mån hålla grupperna intakta. Därför vill vi gärna veta hur länge Du planerar  att låta Ditt sto stanna på stuteriet.

Ston med föl vid sidan går i separata grupper eller stallas upp på box och går i rasthagar dagtid, beroende på fölens ålder.