Vanliga Frågor & Svar

Hur gör jag om jag vill betäcka mitt sto?
Om Du som stoägare vill betäcka ditt sto ska Du ta kontakt med den seminstation Du vill åka till. Om stoet visar brunst hemma kan man räkna ut ungefär när hon ska gå in i brunst nästa gång så att man kan bestämma när det är dags att åka till seminstationen. Den första brunsten på våren är inte lämplig att betäcka på eftersom den ofta är utdragen. Normala brunster är 5-7 dagar långa med 16-19 dagars mellanrum.

Vad ska jag tänka på innan jag åker till seminstationen?

Som stoägare är Du ansvarig för att sto och eventuella föl som ankommer stuteriet är fullt friska, inte bär på smittsam sjukdom och inte kommer från anläggning där smittsam sjukdom förelegat de senaste fyra veckorna före ankomst. Seminstationen vill att stoet är avmaskat (alt. att låg parasitbörda konstaterats genom träckprov) samt att hon har ett fullgott vaccinationsskydd mot stelkramp när hon anländer.

Stoet får inte ha bakskor, om hon ska kunna gå i hage tillsammans med andra ston. Välj en grimma med bra passform som stoet kan ha på sig ute i hagen utan att få skav. På seminstationen märks stoet med en plastbricka som fästs i grimman. Tänk på att grimmor med ludd blir mycket tunga och otympliga om de blir blöta!  

Ta med stoets pass! När stoet anländer till seminstationen vill man gärna veta om hon haft föl förut och hur betäckningen då fungerat. Seminstationen vill också veta om stoet behöver någon särskild omvårdnad, t.ex. om hon inte kan dricka ur vattenkopp eller om hon är överkänslig mot något.

Hur tar jag hand om mitt dräktiga sto på bästa sätt?

Under dräktighetens 20:e till 40:e dygn då fosterblåsan ska fästa vid livmoderväggen bör stoet inte utsättas för onödig stress eller kraftig ansträngning. Efter 42-45 dygn kan en så kallad "foster-föl-försäkring" tecknas hos de flesta försäkringsbolag.

Om man vill ge stoet ett vaccinationsskydd mot "virusabort" orsakad av ekvint herpesvirus, vaccineras hon vanligtvis i 5:e, 7:e och 9:e dräktighetsmånaden. I Sverige finns godkänt vaccin som ger skydd mot EHV-1, det valigaste viruset som orsakar "virusabort". Det finns även vaccin som ger skydd mot infektion av såväl EHV-1 som EHV-4. Dessa kan användas i Sverige efter att särskild licens beviljats av Läkemedelsverket.  Under senare delen av dräktigheten bör stoet även få en influensa/stelkrampsvaccination för att ge fölet ett gott skydd via råmjölken. Rådgör med Din veterinär om lämpligt vaccinationsprogram för just Ditt sto.

Stoets näringsbehov förändras under dräktigheten och ökar dramatiskt under de sista dräktighetsmånaderna och under digivningsperioden. Se till att stoet får foder av god hygienisk och näringsmässig kvalitet. Ett bra analyserat grovfoder är det absolut viktigaste, det kompletteras sedan med ett lämpligt kraftfoder. Var särskilt noga med att tillgodose det högdräktiga och digivande stoets ökade behov av protein och mineraler. Det finns smidiga och bra webbaserade program för beräkning av foderstater, ett exempel finns på sidan Hastsverige.se > se länk.